Den ryska konstnärinnan Anastasia Arkhipova har valt att koncentrera illustreringen av sagan Snödrottningen till ramberättelsen. För att få balans mellan text och bild har översättaren i samråd med förlaget strukit några längre beskrivningar. Huvudberättelsen, så som den presenteras här, är dock en trogen översättning av H.C. Andersens originaltext.
FJÄRDE BERÄTTELSEN
Prins och prinsessa
I kungariket, bor en prinsessa, som är så övermåttan klok att hon har läst all världens tidningar, och glömt dem igen. För en tid sedan beslöt hon att gifta sig, men hon ville ha en man som förstod att ge svar på tal, en som inte bara stod och såg förnäm ut, för det är så tråkigt. I tidningarna kunde man läsa att det stod envar fritt att söka vinna prinsessan. Friarna strömmade till. Allesammans talade så vackert när de stod ute på gatan, men när de stod framför tronen där prinsessan satt kunde de bara upprepa det sista ordet hon hade sagt, och det brydde hon sig inte om att höra igen.
Den tredje dagen kom en liten person, utan häst eller vagn, käckt marscherande upp till slottet. Hans ögon glänste, han hade vackert långt hår, men var fattigt klädd.
Han hade en liten kälke på ryggen!
Han var så käck och rask och hade alls inte kommit för att fria, bara för att lyssna till prinsessans kloka ord. De beundrade varandras visdom.
En baktrappa i slottet.
Ljusen på slottet släcktes.
Uppför trappan och in i prinsessans sovgemak. Taket liknade en stor palm med blad av glas och mitt på golvet hängde i en tjock stjälk av guld två sängar som såg ut som liljor. Den ena var vit, i den låg prinsessan; den andra var röd och där var det, om man böjde ett av de röda kronbladen åt sidan, som man såg en brun nacke.
Prinsen.
Från den vita liljesängen tittade prinsessan upp och frågade vad som stod på-
"Din lilla stackare!" sa prinsen och prinsessan.
"Farväl! farväl!" ropade prinsen och prinsessan.
At the end of this translation, in the Seventh Story, the fact that the royal pair is on honeymoon through foreign lands is not mentioned at all.
No hay comentarios:
Publicar un comentario